Medelpass

Igår var och kicki på friskis. Det blidde ett medelpass. Personligen kände jag att musikvalet kanske inte var det bästa och hon som höll i de var väl sådär. Men vi hade roligt och bestämde att vi kanske skulle försöka klämma in ett pass på lördag. Har inte tittat ännu vad de e för pass, det får tas att göras idag. De yngre som håller i passen är bättre och gör det lite roligare.

Vet inte hur jag ska formulera detta på ett bra sätt för att det inte ska låta galet.
Det här med att börja jobba är juh en rolig grejj i sig, men jag missar alldelles för mycket.
Har ett oerhört konstigt samvete som säger mig att jag varit en kass mamma. Som igår tex så kom jag hem strax efter fem. Henrik och Alma var inte hemma utan kom en stund senare. Sen fick jag ställa mig och laga mat för att det överhuvudtaget skulle bli gjort. Hade hellre spenderat den tiden med Alma. Och efter de så åkte jag och tränade och när jag kom hem sov alma. Känner man sig värdelös eller. Ok jag hade kunnat skippa träningen tycker ni, men det e istort sett det enda som händer i min vardag.
Svårt att formuelera sig hur man tänker och tycker. Och speciellt när man inte pratat om de med någon utan det bara är tankar som sveper omkring.
Och jag vet att detta inte är enbart mitt fel, men vad ska man säga.
Det är ju jag som mår dåligt av det..ingen annan!!

Ska se om jag kan sluta tidigare idag..jobba in lunchen och så. Då ska jag bara hem till Almis. Eller om Henrik kan komma med henne redan på lunchen?